Webbstandarder

Märkspråk SGML - HTML - XML - XHTML

SGML (Standard Generalized Markup Language) utvecklades redan i mitten av 80-talet. SGML ger själv inga större möjligheter till formatering men specificerar reglerna för hur märken och element kan användas för formatering på olika sätt.

HTML (Hyper Text Markup Language) är till för att skapa webbsidor och baserar sig på reglerna från SGML. HTML har fortfarande den starkaste kopplingen till webbsidor. HTML har utvecklats i olika steg från HTML 1 till HTML 4. HTML 1.0 blev 1993 den första standarden som kom och år 1998 kom HTML 4.01. 2008 kom första utgåvan av HTML 5.

XML (eXtensible Markup Language) har också sitt ursrung i SGML. XML är inget eget språk utan en uppsättning regler för hur andra språk kan utformas. Målet med XML är att utföra uppgifter som HTML inte klarar och alltså på sikt helt ersätta nuvarande HTML-standarder. XML har utvecklats för att fungera med både SGML och HTML och passar till många områden som till exempel ordbehandlings- och kalkylprogram, databaser mm. Första versionen kom 1998

XML är mycket mer komplext än HTML och övergången från HTML till XML gick misslyckades så man skapade en enklare övergång genom XHTML som förenar både HTML och XML.

XHTML (eXtensible Hyper Text Markup Language) ska fungera i programvaror som hanterar XML och HTML. XHTML 1.0 är den standard som tar vid där HTML 4.01 slutar. XHTML 1.0 antogs i januari 2000 och några mindre revideringar har sedan dess tillkommit i XHTML 1.1 . Genom att använda XHTML ska dina dokument bli båda framåt- och bakåtkompatibla. Dina dokument ska med andra ord fungera i både nya och äldre webbläsare.


HTML och CSS

HTML

HTML (HyperText Markup Language) är ett enkelt språk som innehåller instruktioner för hur en webbsida ska struktureras och visas. Webbläsaren tolkar instruktionerna, små koder(taggar) styr då logik och struktur på sidan.

HTML5 är den senaste specifikationen på hur vi ska skriva webbsidor och hur webbläsarna ska tolka detta. HTML5 är fortsättningen på HTML 4 och XHTML 1.0 (som är HTML 4 men med strikt XML syntax). HTML5 är skapat så att det är bakåtkompatibelt med de tidigare specifikationerna. Det ska alltså gå att ta bort header-specifikationen i validerade webbsidor och ersätta den med header-specifikationen för HTML5 och de ska fungera precis som tidigare. HTML5 är det som används idag och specifikationen är fortfarande under utveckling.

W3C (World Wide Web Consortium)är det organ som normalt skapar rekommenderade standarder för webbtekniker. En grupp skapades 2004 (WHATWG - Web Hypertext Application Technology Working Group) parallellt med W3C . De utvecklade specifikationer på var sitt håll. W3C arbetade med sin version men W3C gav upp sin egen utveckling och byggde sin på WHATWG's. Genom samarbete så skapades HTML5 som inte är klar utan fortfarande under utveckling.
I HTML5 så dyker ett antal nya element upp. En annan viktig del är också att förenkla video och ljud hantering på webbsidor.

Med HTML5, som vi använder idag, introduceras ett antal nya element och attribut, som inte funnits med i tidigare standarder. Några av dessa syftar till att ge en betydelse åt ett flertal användningar av <div>- och <span>-elementen. Exempel på sådana element är <nav> för webbsidans navigationsmenyer, <article> och <section> för innehåll av olika betydelse, samt <header> (som inte ska förväxlas med <head>) och <footer> för webbsidans sidhuvud och sidfot. Samma sak gäller för <object>, som nu istället ersätts av <video> och <audio>. Vidare har man valt att stryka element som har ett rent presentationsmässigt syfte, så som <font> och <center>, vars effekt istället ska uppnås via stilmall(css).

En kort förklaring av HTML5 med några bilder (engelska)
W3C HTML5 Reference

CSS

CSS, Cascading Style Sheet (på svenska stilmall), är ett språk som beskriver styr utseendet på olika delar på webbsidan som till exempel typsnitt, textstorlek och färg.

Webbstandarder

Webbstandarder är till för att informationen på webbsidor ska bli hållbar i längden och att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. De som skapar program för att läsa webbsidor och för att skapa koden för webbsidor försöker följa dessa rekommenderade standarder . Det är W3C(www.w3c.org) som arbetar fram och presenterar dessa standarder.

Det finns olika nivåer på noggrannhet och strikthet i dessa standarder. För att din sida ska följa en standard ska man tala om i sitt dokument vilken standard man följer, sidan ska valideras, det vill säga kontrolleras att den följer uppsatta regler. Det är viktigt att den är validerad. Webbläsaren läser då av vilken typ det är och visar sidan utifrån den standarden. Det är snabbt och effektivt och man säger att webbläsaren kör i "standard mode". Nu kommer sidan visas även om den innehåller lite fel. Det är så att webbläsaren försöker tolka koden på bästa sätt och visar den utifrån det. Så om vi glömmer sluttaggar, blandar in gamla taggar(som vi inte bör använda) och liknande misstag så visas sidan i alla fall. Webbläsaren använder sitt eget tolkningssätt "quirk mode" och det innebär att dessa webbsidor kan se olika ut beroende på vilken webbläsare man använder för att visa sidan. Om ingen dokumentstyp angetts så körs den i "quirk mode".
Se följande exempel hos W3C.
Den enda skillnaden i källformatet för dessa två filer är att den till vänster inleds med en DOCTYPE-deklaration, medan den andra inte gör det. En fil med en lämplig DOCTYPE-deklaration skall i normala fall visas i 'standards mode' i moderna versioner av de flesta webbläsare. Om DOCTYPE saknas, så används 'quirks mode'.

Bästa sättet för att följa en webbstandard, använd giltig HTML rekommendation, använd CSS för att separera layout från innehåll, vaildera koden samt kontrollea att sidan visas korrekt i de vanligaste webbläsarna.

Dokumenttyp - Doctype

Närmare bestämt dokument-typ-deklaration DTD(Document Type Declaration). Doctype informationen måste komma före allt annat på sidan.

Doctype som används är:
<!DOCTYPE html>

W3C

W3C (World Wide Web Consortium) är en organisation som arbetar för att utveckla protokoll och tekniska standarder för webbsidor. Det finns andra också men W3C har funnits sen 1994 och är den mest kända.
Citat från W3C:
"W3C grundades i oktober 1994 för att leda webben till sin fulla potential, genom att utveckla gemensamma protokoll som befrämjar webbens utveckling och säkerställer dess interoperabilitet".
De rekommendationer W3C tar fram är endast rekommendationer och behöver inte följas av de företag som utvecklar webbläsare och webbside-editorer även om det naturligtvis vore det bästa. På www.w3c.org kan du se mer vad organisationen arbetar med.

Nya standarder

Genom att strukturera dokumenten på rätt sätt ska både synskadade och hörselskadade kunna ta del av innehållet. Det innebär att många webbplatser som byggts med layout som första prioritet inte fungerar om de använder tex Frames, Iframes, Imagemaps, java, javascript, nästlade tabeller, bilder utan ALT-text, GIF-animationer, Flash, Shockwave, PDF-dokument osv. Många funktioner som används idag måste alltså plockas bort.

Standarder behövs även för andra plattformar som till exempel mobiler, läsplattor.

Teckenkoderna ASCII, ISO 8859 och UTF-8

En teckenkodstabell är en lista där varje tecken representeras av ett unikt nummer.
Datorn och webbläsaren använder en standard för att visa tecken på skärmen. Det finns olika standarder teckenkodning. Vi vill ju att sidan ska visas på ett korrekt sätt oavsett var man tittar på den. Till exempel har vi problem med åäöÅÄÖ som inte finns i så många andra länder. Om inte åäöÅÄÖ finns med i den teckenkodstabell som finns i webbläsaren så visas helt andra tecken istället. De tecken som visas är de som ligger på motsvarande plats i just den tabellen som finns i denna webbläsare. Det går att komma runt detta genom att i detta fall använda specialtecken &aring; &auml; &ouml; &Aring; &Auml; &Ouml; (åäöÅÄÖ). Absolut bäst är istället att tala om för webbläsaren vilken teckenkodstabell som ska användas i just denna webbsida. En gammal välkänd standard är ASCII (American Standard Code for Information Interchange) som använder 7 bitar vilket ger 128 olika kombinationer. Eftersom det inte räcker till för alla olika länder skapades egna varianter och då fungerar det ändå inte som det var tänkt. ISO 8859 är en förbättring av ASCII som utnyttjar 8 bitar, 256(2^8) kombinationer(tecken). Den version som passar västerländska alfabet är ISO 8859-1 (kallas även Latin-1) . Den fungerar utmärkt om dina webbsidor skrivs på bland annat svenska, engelska, franska, spanska.
Eftersom det fortfarande behövs olika teckenkodstabeller beroende var i världen man vill visa en sida så skapades en universal teckenkodstabell, Unicode. De första 65536(2^16) teckenkoderna representerar bastabellen och där finns de mest använda tecknen i världen. I Unicode finns det också utrymme för miljontals ytterliggare koder, det vill säga kompletterande tabeller.
Unicode finns i några olika varianter som kallas UTF-8, UTF-16 och UTF-32.

UTF-8 är den variant som används mest.

Lustigt nog så kan samma tecken lagras på olika sätt i Unicode beroende på om man använder UTF-8, UTF-16, eller UTF-32. UTF-8 använder 1 byte för att representera teckent i ASCII kod, två bytes för de vanligaste bokstäverna, tre bytes för övriga tecken i bastabellen ochfyra bytes för teckeni kompletterande tabeller. UTF-16 använder 2 bytes för tecken i bastabellen och fyra bytes för kompletternade tabeller. UTF-32 använder 4 bytes för samtliga tecken.

Det är också viktigt att spara sin kod med samma teckenkodning som man vill ska användas när webbsidan visas annars kan det uppstå problem. Du måste alltså ställa in rätt när du spar från din webbeditor. Detta är extra viktigt att tänka på om du skriver kod i Anteckningar(Notepad). Om du inte gör detta så är risken stor att sidan visas felaktigt eftersom deklarationen i webbsidan endast är till för att ställa in hur webbläsaren ska tolka den radda av bytes(vår text och kod) som kommer in i webbläsaren. Om då dessa tecken är sparade med någon annan teckenkodstabell så inser vi att det blir problem.

Du anger vilken teckenkodning dokumenten använder inom <meta>.

<!DOCTYPE html>
<html>
<head>

<meta charset="utf-8">

</head><body>
<p>Välkommen till företaget...</p>
</body>
</html>


Vad använder vi och hur

W3C rekommenderar att vi använder UTF-8 så mycket som möjligt. Det kommer fungera med dagens datorer och webbläsare. Dagens webbläsare använder UTF-8. Det vi får se upp med när det finns äldre programvaror inblandade.
( Även vid användning av databaser måste man vara försiktig och på sin vakt. Du måste vara säker på att UTF-8 används i alla led från editor fram till databasens tabeller. Om du får felaktig indata från dina webbsidor till i din MySQL-tabell är det med stor sannolikhet teckenkodningen som är fel.)

Dokumentobjektsmodellen DOM(Document Object Model)

DOM är en standard skapad av W3C.

När webbläsare hämtar en webbsida(ett dokument) från en server kommer sidan ritas upp internt i webbläsaren innan den visas för dig som användare. För att få en logisk struktur på allt innehåll så används DOM. Den håller reda på i vilken hierarkisk ordning alla delar(objekt) på sidan förhåller sig till varandra. Eftersom webbläsaren då har koll på alla delar så är det också möjligt att komma åt en specifik del och till exempel ändra utseende på just den delen med hjälp av javascript(ett programmeringsspråk).

Förändringar som görs i DOM-strukturen med hjälp av javascript utförs omedelbart och utan att sidan laddas om.Du får en sida att ändra sig dynamiskt. Det finns en nackdel med detta och det är att webbläsaren inte kan spara dessa förändringar i historiken, så klickar man på tillbaka knappen hamnar man på den tidigare laddade sidan.

Man ska alltid vara försiktig med hur man använder DOM och javascript på en webbsida. Helst ska javascript ligga i en separat fil för att få en snygg struktur.

Källor

http://www.creativecommons.se
https://sv.wikipedia.org/wiki/Creative_Commons
https://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/GNU_General_Public_License

Frågor och svar

Vilken myndighet ser till att GDPR följs?
Integritetsskyddmyndigheten
 
Vad innebär CSS?
CSS, Cascading Style Sheet (på svenska stilmall), är ett språk som beskriver styr utseendet på olika delar på webbsidan som till exempel typsnitt, textstorlek och färg.
 
Varför skapades XHTML?
XML är mycket mer komplext än HTML och övergången från HTML till XML gick misslyckades så man skapade en enklare övergång genom XHTML som förenar både HTML och XML.
 
Vad innebär HTML?
HTML (HyperText Markup Language) är ett enkelt språk som innehåller instruktioner för hur en webbsida ska struktureras och visas.
 
Vad står SGML för?
SGML (Standard Generalized Markup Language)
 
Vad fyller dokumentobjektsmodellen för funktion?
Den ritar upp webbsidans logiska struktur innan den visas för användaren.
 
Varför inleder vi våra html-dokument med en DOCTYPE-deklaration?
För att tala om för webbläsaren att den ska applicera standardreglerna på det följande innehållet istället för sina egna regler, så kallat quirk mode.
 
Vad står <nav> för
Webbsidans navigationsmenyer
 
Vad står WHATWG för
Web Hypertext Application Technology Working Group
 
Vad gör w3c?
Det är en mycket gammal organisation (grundades 1994) som jobbar för att utveckla protokoll och tekniska standarder för webbsidor.
 
Vad heter märkspråket som förenar HTML och XML?
XHTML
 
Vad använder man för sluttag i ett html dokumnet?
</html>
 
Hur skiljer sig HTML5 från de tidigare versionerna
HTML5 har fler nya element och attribut. Video och ljudhantering har förenklats
 
Vad står SGML för?
Standard Generalized Markup Language
 
Vad är HTTP?
HyperText Transfer Protocol (HTTP) är det kommunikationsprotokoll som används för att överföra webbsidor på informationsnätverket WWW, World Wide Web på Internet.
 
Vad är syftet med css?
Att kunna omvandla och utveckla webbsidor
 
Vad gör w3c?
Det är en organisation som arbetsr för att utveckla protokoll och tekniska standarder för webbsidor
 
När grundades W3C?
Oktober 1994
 
Vad står XHTML för?
XHTML står för (eXtensible Hyper Text Markup Language) 
 
Vad är en teckenkodstabell
En teckenkodstabell är en lista där varje tecken representeras av ett unikt nummer
 
Vad heter den senaste HTML specifikationen?
HTML5
 
Vad är webbstandarder till för?
Webbstandarder är till för ett information på webbsidor ska bli hållbar i längden och att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen
 
När utvecklades SGML?
I mitten av 80-talet
 
Är XHTML bakåtkompatibel med en äldre webbläsare?
Ja det är den
 
Vad heter språket som används för att styra och anpassa utseendet av olika delar på webbsidan?
CSS
 
Vilken version av html används idag
Html 5
 
Hur skriver man doctype för html
<!DOCTYPE html>
 
Vilket år skapades gruppen WHATWG?
2004
 
Vad står DOM för?
Document Object Model
 
När grundades W3C?
1994
 
Vad står HTTP för?
Hypertext transfer protocol
 
Vad står Xhtml för
Extensible Hyper text markup language
 
Vilket år blev HTML1.0 standard?
1993
 
Vad måste förekomma först på en sida när den kodas
DTD (doctype)
 
Vad betyder CSS
Cascading style sheet
 
När grundades W3C
Grundades 1994
 
Vad står XML för?
eXtensible Markup Language
 
Vad står DOM för?
Enligt mina beräkningar står det för Document Object Model
 
Vad är den senaste specifikationen för hur vi ska skriva våra webbsidor
HTML5
 
Vad står HTTP för
HyperText Transfer Protocol
 
När kom första utgåvan av HTML 5?
2008
 
Vilken teckenkodstabell används mest?
UTF-8
 
Vad står SGML för?
Standard Generalized Markup Language
 
Vilken är den vanligaste varianten av unicode
UTF-8
 
Vad är målet med XML?
Målet med XML är att utföra uppgifter som HTML inte klarar och alltså på sikt helt ersätta nuvarande HTML-standarder.
 
Vad är html
Html håller instructioner för hur en webbsida ska strukteras och visas
 
Vad gör CSS?
Det är ett språk som styr utseendet på olika delar av webbsidan. Till exempel fäg, textstorlek och typsnitt.
 
Vad står CSS för?
Cascading Style Sheet
 
Vad betyder HTML?
Det betyder "Hyper Text Markup Language"
 
Vad står W3C för?
World Wide Web Consortium
 



Skapa en fråga med svar:

Fråga:


Svar:


Lösenord för att kunna registrera:


 

Förslag på förändringar/förbättringar i texterna. Fråga/svar som bör tas bort. Mejla.